Den här artikeln har översatts från den engelska originalversionen, publicerad 2021-06-20. Översättningen är endast avsedd som information och ersätter inte professionell medicinsk rådgivning. Kontakta kvalificerad vårdpersonal om du har medicinska frågor.

Ångest och depression verkar bli allt vanligare, särskilt i den värld efter pandemin som vi lever i. Många kvinnor har upplevt depression och/eller ångest eller lever just nu med lindriga till svåra depressiva och/eller ångestrelaterade symtom samtidigt som de försöker eller förbereder sig för att bli gravida. 

Det har visats att förstämnings- och ångestsyndrom är vanligare hos kvinnor under de fertila åren än under någon annan period i livet. Det är inte svårt att förstå. 20- och 30-årsåldern innebär ofta stora livsförändringar och krävande milstolpar, tillsammans med ett socialt tryck att bilda familj eller utvecklas i yrkeslivet. 

Varför är detta viktigt när du försöker bli gravid?

Nyare forskning har undersökt depression, ångest och psykofarmaka (läkemedel som påverkar det psykiska tillståndet) och deras inverkan på fertiliteten. Studien observerade att kvinnor med måttliga till svåra depressiva symtom hade den tydligaste minskningen av sannolikheten för befruktning, oavsett om de fick behandling eller inte. 

Det observerades också att antidepressiva läkemedel kan ha en negativ inverkan på fertiliteten på grund av den vanliga biverkningen minskad sexlust. 

Detta visar att depressiva symtom, oavsett om läkemedel används eller inte, kan påverka fertiliteten negativt. Samtidigt identifierades att försöken att bli gravid och själva befruktningsprocessen faktiskt kan börja orsaka depression hos vissa kvinnor. 

Depression är ofta förknippad med ett fenomen som kallas dysreglering av hypotalamus-hypofys-binjure-äggstocksaxeln. Det innebär i praktiken att hjärnan och de endokrina körtlarna är överbelastade och inte kommunicerar som de ska. Detta kan påverka hormoncyklerna och minska eller helt stoppa ägglossningen. Det hoppfulla i sambandet är att när kvinnor kan korrigera dysregleringen i HPAO-axeln kan både humöret och fertiliteten förbättras. 

Vad kan du göra?

Om du har känt dig orolig eller deprimerad är det alltid lämpligt att prata med vårdpersonal om dina bekymmer. De kan ofta erbjuda användbara resurser eller remisser och även undersöka hormonerna för att se om en obalans kan bidra till nedstämdheten. 

Det är också viktigt att komma ihåg att många kvinnor känner likadant. Tiden kring befruktning bär på mycket känslor och höga förväntningar. När du försöker bli gravid behöver du ta dig tid att tillgodose dina känslomässiga behov. Ju bättre du kan må före graviditeten, desto bättre kan du förbereda dig för den kommande resan som förälder.  

Var aldrig rädd för att söka hjälp eller prata om dina bekymmer med läkare, make/maka eller partner och familj. Även om framtiden ibland kan kännas mörk kan behandling, terapi, meditation eller kognitiv beteendeterapi hjälpa dig att börja må bättre och stödja din fertilitet. 

Du kan läsa mer om ämnet i Känslomässig hälsa och din fertilitet.

Användbara resurser:

Nationell stödlinje för suicidprevention 800-273-8255

Stöd efter förlossningen: https://www.postpartum.net/get-help/help-for-moms/

Böcker:

”Happy for no reason” av Dr. David Burns

“How to do the work” av Nicole LePera (The Holistic Psychologist)

“A Mind Of Your Own” av Dr. Kelly Brogan

References:

https://www.ajog.org/article/S0002-9378(16)30100-4/pdf